Löftans herrar gjorde en stabil insats och blev 137:a på Tiomila utanför Perstorp i Skåne. [b][/b]
I år var det 349 lag varav hela 11 Hallandslag anmälda i herrklassen när det var så nära till tiomila. Detta till trots hade vi inget dam eller ungdomslag på plats utan endast ett herrlag. Tre debutanter var med i form av lagets äldsta och yngsta löpare, Hans och Tomas samt långa-natten mannen Magnus Rabe. Samtliga 10 gjorde stabila och bra lopp även om vi som vanligt kunde hitta några minuters bommar när vi sammanfattade tävlingen. I Hallandskampen blev det till slut en fjärdeplats knappt slagna av Friskus och Falkenberg, men långt efter Halmstad. Nästa år tar vi nya tag i Finspång. Då siktar vi mot att slå 126:e platsen från 2007 som är herrlagets bästa placering. Här följer en rapport från varje sträcka som kommer att fyllas på med rapporter och bilder när jag får in från löparna. Sträcka 1. 13km Magnus Johansson Startsträckan, mycket folk, hets i starten, hårda armbågar, ta en bra position och ha full koll på kartan hela vägen så man kommer till rätt gaffel. Det var mina tankar innan startskottet gick. Startskottet gick, full fart till första kontrollen. Ser kontrollen kommer fram och skall stämpla, fel kodsiffra!?Läste på fel höjd. Läser in mig och fortsätter femtio meter till och tar första. Tappar lite placeringar men skärper till mig och fortsättningen flyter på bra. Gör några små svängar efter vägen men har koll på kartan. Kommer in mot mål och skickar ut en laddad Johan Antonsson. Ropar till Johan att göra sitt egna lopp och ha koll på gafflingarna. Nu var min sträcka avklarad inget 100% lopp men var rätt nöjd ändå. Det är alltid lika roligt att springa tiomila. Magnus J Sträcka 2 13 km Johan Antonsson Första kontrollen satt fint. Jag sprang rakt på, ut på vägen, genom tätskogen, genom vitskogen och vips, där var den. Andra kontrollen gick inte lika bra, jag gjorde en så kallad vägvalsbom. Jag tog fel stig ut på ett grönmarkerat hygge (ett bröt-å-skithygge). Förklaringen var (och är) att jag hängde en Nackhe-kille, vilket man inte ska göra. Stigen vi sprang på tog slut mitt på hygget och vi fick braka rakt igenom, vilket tog tid, och resulterade i många rivsår (vilka i sin tur kommer skapa frågor imorgon måndag. Frågor om det var orgäntering som orsakade skadorna. Jag kommer att svara: Ja, fast det heter orientering). Ungefär så fortsatte hela banan. Jag missade aldrig vid kontrollerna men tog lite dumma vägval och hittade lite opassande stråk. Annars var väl löpformen hyfsad trots att jag mot slutet kanske blev lite trött, men det blev dom flesta. Skillnaden mellan mig och dom vara att jag ramlade över en stenmur. Men det gjorde bara ont i 20 sekunder (trodde jag. Dagen efter, alltså dagen när jag skriver detta, kunde jag knappt gå). När jag kom i mål var jag i alla fall nöjd. Jag hade klarat mitt högt uppsatta mål om att inte göra bort mig. Kul var det också, det är något speciellt med att springa långt mitt i natten med duktiga och mindre duktiga medorienterare. Sträcka 3: 7km Magnus Hansson: Klockan halv ett var det dags för mig att ge sig av. Nyfiken som man är så var man uppe och tittade på tävlingen innan istället för att sova. Fick kartan av Johan efter att han gjort ett starkt lopp på sina 13 km med ordern kolla vägvalen noga. Som tur är har vi några tuffingar i klubben som gärna springer långt. Själv var jag mer än nöjd med att bara ha 7 km nattorientering framför mig. Tyckte att jag sprang iväg i bra fart, men blev omsprungen av två redan till startpunkten. En kortsträcka direkt så man fick skärpa till sig. Fick dock inte riktigt igång flytet och det blev ett ok lopp, men 3 minuter är lite för mycket att bomma i Skåneterräng och jag hade 57 minuter istället för de 54 jag hade sagt på förhand. Löpförmågan börjar man känna av vid det här laget så man vet vad kroppen klarar av. Fick inte så mycket draghjälp på banan, även om man såg lampor nästan hela tiden, men det hade nog inte gjort någon större skillnad på tiden. Kul var det i alla fall som vanligt att springa tiomila. Tipstävlingen togs till slut hem av Torkel som hade lika många rätt som undertecknad, men hade 21 sekunders fel tid på Hans, medan jag var ute och cyklade och tippade hela 34 sekunder för dålig tid på honom. Sträcka 4: 18 km (Långa Natten) Magnus Rabe Efter ett mycket väl genomfört lopp av Magnus H väntade en lång mörk natt, trodde jag, men vad fel jag hade. När jag hade passerat de öppna fälten och kastat mig in i skogen möttes jag av 20 gatlycktor som stirrade blint på varandra. Efter lite fipplande tog ryssen i gänget tag i taktpinnen och han visade sig bli klungans polstjärna. Han lös nästan ensam upp hela vägen för oss, utom vid några kontroller där faktiskt Löftan visade var skåpet skulle stå. Fram till varvningen missade jag 3-4 minuter, men efter denna hände något märkligt. Vår glade ryss började krokna och drog ner på tempot och med detta kom även de riktigt stora bommarna. Efter ett tag var vi uppdelade i två läger där jag hamnade i det bakersta. När vi började närma oss målgång närmade vi oss även klungan framför oss, och vid tredje sista var vi ifatt dem. Då var det precis som med triss, plötsligt händer det. Benen började blixtra till och ville i alla fall avsluta sträckan snyggt, precis som en löfting bör. Efter ett litet ryck ner för ett snårigt hygge stämplade jag näst sista som tvåa i klungan. Sedan var det bara till att ösa vidare ner för kullen. Med tankarna på att få till den perfekta växling glömde jag av att stämpla på mållinjen och fick vända tillbaka 15 meter för att fullfölja min uppgift. Men vad gjorde detta när man några sekunder senare lämnar över pinnen till räser-Lasse. Sträcka 5 7100m Lars Hanning Klockan 01:30 ringde väckarklockan. Jag åt en banan till frukost och tog sedan bussen till TC. Natten var stjärnklar men mörk. Väl framme på TC började den rätta 10mila-känslan att infinna sig. När det dessutom visade sig att våra stabila nattlöpare avverkat de inledande sträckorna på bästa sätt så började jag känna en härlig nervositet i kroppen. Bytte om och värmde upp och begav mig till växlingsfållan för att vänta på Långa-natten-Magnus. Efter en stunds väntan dök han upp och det var dags att bege sig ut i den skånska skogen. Efter Magnus starka avslutning fick jag gå ut först i en klunga på ungefär 20 lag. Kom snabbt in i orienteringen och det flöt sedan på bra hela banan. Hade ett par andra löpare som jag såg till och från under loppet. På väg till näst sista kontrollen blev det sedan onödigt spännande. Mitt på ett snårigt hygge tappade jag min SportIdent-pinne och fick lägga en och en halv minut på att gräva runt bland löven på marken innan jag hittade den. Sen var det bara att samla ihop karta, kompass och nerverna och spurta mot mål. Sträcka 8: 6km Hans Antonsson Nu har man äntligen debuterat i 10-mila, vid ganska mogen ålder. Debutantnerverna satt nog ganska löst, för när jag ställde mig vid kartplanket för att invänta 7:e sträckans löpare, så ställde jag mig vid helt fel nummer. Som tur var kom Bengt och sa att nu har dom ropat upp 190, jag stod vid 139. Sedan gick loppet ganska bra, när jag väl fått nerverna under kontroll. Men det var väldigt vad fort dom unga löparna sprang. Undrar bara hur bra dom orienterade? Lite roligt var det allt när man gång efter gång blev omsprungen av samma löpare. När jag sedan kom i mål fick jag veta att jag bara tappat en placering, tyvärr var det till Falkenberg. Annars var det jätteroligt att vara med detta goa gäng och dom finfina coacherna Sträcka 9: 6 km Tomas Axelsson 04.55 ringde min mobil och drev mig upp från sovsäcken. Efter att ha packat ihop så snabbt som möjligt så bar det iväg till bussen. Väl på TC blev det en rejäl grötfrukost och ett par timmar senare stod jag i växlingsfållan och spanade upp mot sista. Hans kom in efter ett fint lopp och gav mig rygg på Falkenberg och Nackhe (sträcka 8). Tänkte att jag skulle komma upp helt i rygg på FOKaren och efter spik på första hade jag hopp om det. Men så kom bommen. I ett grönområde virrade jag hit och dit innan jag kom ut på helt fel ställe. Snabbt genom och tillbaks och till slut plockade jag kontrollen. Loppet flöt på bra efter det, hade några som var runt mig större delen som drev på tempot. Vid elvan lyckades jag rycka ifrån dom och ta mig in till växling. Målet som var uppsatt, få ut Stefan på långa lyckades med några minuter till godo och jag kände mig lite nöjd i alla fall. Tyvärr hade jag tappat 8 minuter på Falkenberg, något som inte ens Stefan kunde plocka in skulle det visa sig. Men så var min tiomila-debut. Hoppas på att kunna slå mig in i Löftans stolta lag framöver också. Sträcka 10 Stefan Ring 16,1 km Tack vare mina lagkamraters stabila insatser klarade laget att undvika omstarten, och jag undgick därmed att få sträckan nedkortad med 6 kilometer. Att köra omstart där omstartslöparna slipper sista slingan efter varvningen är nämligen det sätt som används på Tiomila för att stafetten inte ska bli allt för utdragen. Trots att de inledande kontrollerna låg i grönområden och därför var lite besvärliga kom jag rätt snabbt in i orienteringen. Efter drygt fem kilometer kommer jag ifatt en klunga med 4-5 löpare som letar efter sin kontroll. Jag springer mot min och de hänger på. Därefter kommer vi med undantag av gafflingar att hålla ihop resten av banan. Vi hjälps åt att dra och tempot skruvas upp. Vid varvningen får jag höra att Falkenbergs OK (FOK) bara är 2,5 minut före, vilket motiverar mig till att fortsätta kämpa. Trots två stycken bommar på dryga minuten var på sista slingan får jag på ett hygge ca 1 kilometer före mål syn på Jakob i FOK en bit framför mig. Jag försöker ligga på men märker att jag inte tar in. Till näst sista chansar jag och kör rakt på genom ett område med buskar och snår medan Jakob springer runt. Avståndet minskar inte och det enda som mitt vägval leder till är rejäla rivsår på armarna. Vi kommer i mål 26 sekunder efter Falkenberg och knappt tre minuter efter Friskus-Varberg. Det visar sig efter målgång att Jakob sett mig en bit innan jag såg honom och därför kämpat lika mycket för att hålla Löftan bakom. Nu laddar vi om för Tjoget, då ska vi ta revansch på Hallandsklubbarna!
Av: Magnus Hansson
